Alltså, att det kan vara sån skillnad från dag 1 och dag 2. Jag var så laddad för löpbandet igår, fick ont! Inte i sketskinkan, utan nere på knät. Efter ca 20 min. Det är nu det är så bra att känna på, att börja träna i tid. Känna in skor och underlag. Är inte orolig det minsta för detta lilla dilemma. Positiv thinking! Sketskinkan hänger med, får snart byta namn på den till nåt annat :) Ska ringa Löp och skokliniken och fixa nya inlägg. Titta över mina skor. Berätta om var på knät som det gör ont. Får testspringa igen, känna var exakt var jag har ont. Caput Fibula eller Tuberositas Tibia kan göra stor skillnad, vilken muskel som behöver omvårdnad. Sen var kylskåpet tomt på grönsaker igår. Även i Preems sallads disk som jag hade hoppats på. Fick bli lunch på Burger King. Man blir ju sjuk, orkar ju inte med dagen, ända in i mål. Beundrar dom som äter snabb/sket mat till vardags, jämt. Grattis, hur orkar ni? Men det var gårdagen...

Dagens träning: YES! Ännu mer rätt bränsle på morgonen. Fick storhandlat alla sorters grönsaker. Ny energi! Barnen åt pizza ikväll och jag bästa salladen med bulgur, lax och massa färger. Skumtomtar och överbliven choklad, borta! Körde en jättebra timma i gymet, med världens bästa Karin. En Pt som hjälper mej. Jobbigare pass har jag inte gjort tror jag. Inte en enda maskin. Att fixa 3x13-15 armhävningar(tappade räkningen på dom två första seten), med bara ett ben i backen. Det gör man inte själv! Och när jag bär Matilda på en arm från bilen och in i huset, så känner jag att mina pengar som PT har kostat är värt varje krona. Sällan ont, stark och frisk! Att skylla enbart på ålder, är ingen bra ursäkt. Jag köper den inte. Träning, hälsa och välmående. Du som inte har testat, det är värt ett försök!